Vad mer är möjligt?

Jag drömmer om att resa till varma platser. Jag drömmer om att jag ligger i den solvarma sanden och känner hur en sval bris svalkar min kropp medan jag hör vågorna som rullar in mot stranden. Jag drömmer om att jag sitter på ett café i en större stad i södra Europa eller i Sydamerika eller kanske i Australien. Jag sitter där på en uteservering i den behagliga skuggan och upplever storstadspulsen.

Så vaknar jag till och blinkar upp mina ögon. Jag är hemma i Kurravaara och dessutom är jag fortfarande inte helt kry från förkylningen. Jag blundar igen, andas några djupa andetag och känner till slut hur besvikelsen tunnas ut och försvinner bort. Långsamt infinner sig en ny känsla. Vad är det för en känsla? Den för med sig en tanke. Plötsligt hör jag min inre röst säga: - Tänk om det är precis här jag ska vara precis just nu. Men jag vill ju en massa, argumenterar jag i mina tankar. Jag vill ju resa, se världen, uppleva nya platser och människor och lära mig mer. Det finns så mycket jag vill lära mig mer om. Ja, men just nu kan du inte resa, säger min inre röst. Just nu är det tid att sakta ner, att reflektera, att verkligen vara närvarande där du är, att resa inåt, njuta av stunden och vila i det som är.

Jag fortsätter att blunda, fortsätter att andas djupa andetag. Det är en känsla av tillit som börjar göra sig påmind. Tänk om det är ok att det är precis som det är just nu och tänk om det är precis här jag ska vara. Tänk om den här lilla byn, utanför den lilla staden på fjället, är det finaste platsen jag kan välja att vara på just nu. Här har jag min familj, jag har nära till släkt och vänner. Vi kan njuta av vårvintern tillsammans, både med och utan snoriga näsor. Vi kan ligga på ett renskinn i snön, runt en eld, och känna hur vårsolen värmer våra kinder från en klarblå himmel. Vi kan ligga på isen och spana ner i ett pimpelhål och hoppas på att få napp. Vi kan ta våra skidor och ge oss ut på en tur på den frusna, snöbeklädda älven. Här har vi nära till naturen, till naturens läkande kraft. Här, i vårsolens sken, kan den svalkande vinden blåsa bort all den oro och tyngd som omger oss.

Visst är det viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer runtomkring. Men tänk om det är så att det du kan påverka är din upplevelse av nuet. Tänk om det verkligen är så att det som ska hända om en minut, om tre timmar, om fem dagar eller tre månader inte är något som du kan kontrollera.

Men tänk om du kan välja hur du vill uppleva nuet. Tänk om du kan välja vilka energier du bjuder in och vilka energier du väljer att släppa taget om. Tänk om det är helt ok att njuta av nuet oavsett vad som händer sen. Tänk om vi missar en massa möjligheter när vi låter oron jaga oss. Som om du bara ser en enda väg i en lång mörk korridor för att du springer. Men tänk om du, när du vilar i tillit till dig och din magkänsla, kan gå långsamt genom korridoren och då plötsligt ser fler dörrar, fler möjligheter, att öppna i korridoren.

Så tänk om du är precis där du ska vara just nu. Vad mer blir då möjligt? Tänk om du inte behöver ha ett svar på frågan för tänk om det finns möjligheter som du inte ens hade kunnat föreställa dig. Tänk om det räcker att du är i frågan, Vad mer är möjligt?

Med värme & magi
Anna

Kommentera gärna: